Hej allihopa! Vill bara säga att jag tycker frågorna och funderingarna som kommit upp i kommentarerna efter de två senaste inläggen är läsvärda och intressanta. Framförallt är frågan om hur man "vet" att man mött Jesus viktig (om den är ställd som en seriös och genuin fråga).
Sen vill jag bara säga att jag är helt övertygad om att man aldrig kan överskatta det Jesus gjort för oss, den totala nåden och förlåtelsen från synd. Det kommer ingen att kunna argumentera bort från mig för det handlar inte om intellektuell kunskap utan en erfarenhet jag själv har. Men, man måste också inse att omvändelsen är en mycket viktig del i det hela. Gud förlåter inte hur som helst även om han förlåter vad som helst! Vi måste vända oss till honom, ärligt och uppriktigt och ångerfullt, för att få förlåtelse. Och om man verkligen mött och tagit emot Jesus och syndernas förlåtelse så förändras man. Det är oundvikligt att inget händer när Jesus flyttar in i ens hjärta. Om man gång på gång bekänner sina synder och gång på gång faller för dem igen så betvivlar jag att man verkligen tagit emot Jesus som Herre i sitt liv. Faktiskt. Jag tror att hans förmåga att förändra och förvandla oss är större än så. Omvändelsens frukt talas det om, det är inget vi själva presterar men det är resultatet av vad Gud gör i oss så att vi lever i hans kärlek och rättfärdighet.
Hm, jag tänkte egentligen skriva om nåt annat idag men det här blev långt nog. Ett "extra" svar på de kommenterer jag fått. Jag får väl ta och skriva om "lärjungaskap" nån annan gång istället.
Kommentarer