Vissa saker är känsliga och lätta att missförstå. Pratar man om demoner till exempel, så är det väldigt lätt att missförstånd uppkommer. Själva ordet väcker känslor hos de flesta (förutom möjligtvis avtrubbade dataspelsnördar).
Man kan också tycka väldigt olika utan att för den skull vara helt fel ute. Jag har en åsikt, andra kristna har andra åsikter. Men om alla har Bibeln som utgångspunkt så finns det i alla fall många saker man definitivt kan vara överens om. Och eftersom det blev en del rabalder kring mitt senaste inlägg "Kan kristna ha demoner?" så kan det vara på sin plats att tydliggöra vissa saker.
Överens kan de flesta vara om att en pånyttfödd kristen inte kan vara besatt (vilket jag också skrev men som kan poängteras igen). Besatt betyder ägd och en kristen är ägd av Gud, ingen annan (inte ens sig själv, men det är en annan predikan som är nog så viktig).
Överens kan man också vara om att en kristen kan vara och blir utsatt för demonisk påverkan. Detta är Bibeln mycket tydlig på. Vi måste vakta våra tankar och sinnen för vad vi låter påverka oss och styra oss (eftersom våra tankar styr vårt handlande). Djävulens främsta vapen är lögnen, och om han kan få oss att tro på en lögn kan han också få oss att inte använda den auktoritet Gud gett oss i Kristus. I Kristus är det fullständigt beskydd och fullständig seger, men om vi inte vet det kan vi lätt bli lurade och deprimerade. "Ge inte djävulen något fotfäste" står det - skrivet till kristna i Efesos.
Det som det råder delade meningar om är huruvida en kristen kan ha demoner. Alltså, var går gränsen? Vad finns mellan att vara påverkad och att vara besatt? I Bibeln används olika ord, och det finns fler än två tillstånd. Oftast används ordet "demoniserad" (från grekiskan). Ett väldigt brett begrepp alltså. Jag tror att en kristen kan vara demoniserad: påverkad och till viss mån styrd av onda andar. Reagera inte över orden "ha en demon" om det stör dig, jag är inte ute efter ordklyveri och diskussion. En studie jag tycker är bra om ämnet är Jack W. Hayfords (President of the International Church of the Foursquare Gospel) "The finger of God" (finns på nätet). Men det kanske är för att han har samma syn som jag i mycket. Haha. I vilket fall är studien balanserad och noggrann.
En tanke jag just fick: I Markus kapitel 16 talar Jesus om demonutdrivning i samband med evangelisation. I Första Korintierbrevet kapitel 12 talar Paulus om andeurskiljningens gåva som en tjänst för kroppen (församlingens uppbyggande). Möjligen kan man se en viss skillnad här, men tydligt är att andeurskiljningen behövs när vi betjänar varandra.
Men det viktiga är att vi förstår att evangeliet innefattar befrielse. Det finns befrielse att få! Jesus kom "för att sätta de fångna fria" (Luk 4:18) och det står klart och tydligt att "Den Sonen gör fri blir verkligen fri" (Joh 8:36). Woaow!! Vilka löften... Om vi är överens om detta så kan vi praktisera befrielse oavsett om vi diskuterar exakt var demonerna befinner sig, och det är det viktiga! Att vi är upptagna av att leva ut det Jesus levde ut för att människor ska bli hjälpta, istället för att som fariséerna vara upptagna av att diskutera och kritisera.
Kommentarer